We were the victims of ourselves

(Inget om bilden) Brukar inte hänga på sånna här utmaningar men gör ett undantag eftersom Elaine skrev fint om bloggen.
Update: Har förresten absolut ingenting att berätta om bilden. En bild säger mer än tusen ord.
1. Varför började du blogga?
Jag började blogga för att senare minnas de små detaljerna av vardagen. Men med tiden så började bloggen få mer och mer besökare. Därför slutade jag vara personlig här, eftersom jag inte vill att hela världen ska ta del av mitt liv, fungeringar och tankar. Dessutom började bloggen bli mer av en hobby än en internetdagbok.
2. Vilka bloggar följer du?
Den senaste tiden har jag inte läst några bloggar alls faktiskt. Som ni har märkt så har jag varit lite off här den senaste veckan. Annars kikar jag för det mesta på de som brukar kommentera hos mig. Några av mina bloggtips skulle vara: Emmagency, Ctina, Sandra T, Emma Blid.
3. Favoritfärg(er)?
Svart och vit. Passar till allt.
4. Favoritfilm?
Den här frågan är inte min favorit. För nej, jag kan absolut inte favorisera en film. Men kan nämna några av de bästa filmerna som någonsin skapats: Million Dollar Baby, Seven Pounds, The Fighter, The Blindside, Slumdog Millionaire...

Vad kul att du svarade på frågorna :)
Trots att bilden är sorglig så var den vacker på något sätt.
Parentesen "(Inget om bilden)" gör inte frågorna om bilden och dess sammanhang till något man inte undrar över.
Du snackar om din blogg, bloggtips och några favoritfilmer. Och lägger upp en bild på en död mus (den ser förresten levande ut, även om man vet att den är död. Det skrämmer mig. Jag känner mig som en musviskare. "TALA TILL MIG! Vad hände? Vem har gjort det här mot dig? Tala, lilla vän." Men... Den bara tittar på mig, med sina tomma, döda ögon ((Som ser levande ut)). Jag... Blir lite besvärad av det här). Sense - you make none.
17 Yrs



